Endoskopi samt gastroskopi

Endoskopi är en diagnostisk undersökningsmetod där veterinären använder ett långt, böjbart instrument med kamera och ljuskälla – ett så kallat endoskop – för att undersöka hästens luftvägar eller mag–tarmkanal. Kameran överför bilder i realtid till en skärm, vilket gör att veterinären kan se slemhinnor och strukturer i kroppen utan kirurgiskt ingrepp.

Undersökningen används ofta vid utredning av symtom som:

  • hosta eller nedsatt prestation

  • näsflöde

  • sväljsvårigheter

  • misstanke om blödning i luftvägarna

  • magproblem eller återkommande kolik

Endoskopi är ett värdefullt verktyg eftersom det gör det möjligt att upptäcka irritationer, inflammationer, slemansamlingar, blödningar eller andra förändringar i ett tidigt skede. I vissa fall kan även prover tas i samband med undersökningen, till exempel slemprov från luftvägarna eller biopsier från slemhinnan.

Undersökningen är i regel snabb och skonsam för hästen och utförs oftast stående. Vid behov kan hästen få lugnande medicin för att göra proceduren så trygg och stressfri som möjligt.

Gastroskopi är en specifik form av endoskopi som används för att undersöka hästens magsäck. Metoden är den säkraste och mest tillförlitliga diagnostiken för att upptäcka magsår hos häst.

Vid undersökningen förs ett långt endoskop försiktigt genom näsborren, ner via matstrupen och in i magsäcken. På så sätt kan veterinären noggrant inspektera magsäckens slemhinna och bedöma om det finns sår, irritation eller andra förändringar.

Gastroskopi rekommenderas ofta vid symtom som:

  • nedsatt aptit

  • viktnedgång

  • återkommande koliksymtom

  • beteendeförändringar eller irritation vid sadling

  • nedsatt prestation hos sporthästar

För att magsäcken ska kunna undersökas ordentligt behöver hästen fasta innan undersökningen, vanligtvis cirka 12–18 timmar utan foder och några timmar utan vatten.

Själva undersökningen tar vanligtvis 10–20 minuter och görs på en lätt sederad häst som står upp. Resultatet kan ses direkt på skärmen, och veterinären kan därefter rekommendera eventuell behandling och uppföljning.