Goda råd

En häst med övervikt riskerar hälsoproblem. Det är ett faktum. Många hästar lider i dessa dagar av insulin resistens. Det har likheter med diabetes typ 2 hos människor. Förr levde hästar under de premisserna att de åt upp sig under sommaren och blev lite tjocka – insulinkänsligheten blev nedsatt. Under vinterhalvåret hade de inte så god tillgång till mat och bantades ner igen – insulinkänsligheten stabiliserades. I denna cykel kunde hästarna klara sig bra. Men nu ser vi till att hålla hästen på ”sommarsidan” av detta kretslopp under hela året. Då är det inte svårt att inse att om en häst inte får en balanserad foderstat kommer den vara i riskzonen för insulinresistens som i sin tur kan leda till sjukdomar som fång, cushings sjukdom, metabolic syndome etc.

Men vad är då en balanserad foderstat? En balanserad foderstat utgår från grovfoder, mineraler och friskt vatten. Kraftfoder används bara i de fall då grovfodret av kvalitetsskäl inte kan fylla hästens näringsbehov. ”Men min häst tävlar, klart den måste få kraftfoder”- tänker du kanske nu. Men faktum är att även tävlingshästar på elitnivå klarar sig utmärkt med ett bra grovfoder, detta kan vi se i både hopp, dressyr och travstallar.

För att veta vad du har för grovfoder måste vi ännu en gång trycka på- analysera ditt grovfoder eller se till att få en analys från leverantören. Det är ett måste helt enkelt. Ger du din häst grädde eller minimjölk? Utan en analys kan du inte svara på det.

När du sedan har analysen är det möjligt att räkna på en foderstat. Har du inte kunskapen att räkna på en foderstat finns det flera källor att vända sig till för detta. Eva Dahlström som föreläste under vår Kunskapskväll är en mycket kunnig och oberoende foderrådgivare. Hon är en av dessa som kan hjälpa till med foderstater, hennes hemsida är www.foderrad.se.

Att ha en häst på en väl avstämd grovfoderbaserad foderstat ger många fördelar. Dess beteende kring långa ättider tillfredställs bättre, man får en nöjdare häst med minskad risk för beteendestörningar. Grovfodret är vad hästens tarm är utformad för och det ger därför minskade problem med obalanser och magsår.

Ställ krav på din foderleverantör vad gäller näringsinnehåll och hygienisk kvalitet. Acceptera inte en undermålig produkt för det kan skada din häst. Forskning har visat att hästar föredrar ett blötare grovfoder, till och med ensilage. Om din häst inte äter bra eller föredrar ett torrare foder är frågan du ska ställa dig- ”är det verkligen en god hygienisk kvalitet på det hästen väljer bort?”, även om det ser bra ut med blotta ögat.

Har du vidare frågor kring foderrelaterade problem kan våra veterinärer hjälpa dig. Ta kontakt med kliniken.

Malins Baryards tips för att hålla hästarna glada och med ork en hel tävlingshelg!

”För att de ska orka en hel helg krävs det att de har kondition, förstås. Det är ju träningen hemma som sätter konditionen. Sen krävs det också att de får tävlingskondition för gör man första utom hustävlingen för året så är det svårt att ha dem i den konditionen direkt. Det är ju som fotbollsspelare har matchkondition, så måste hästarna få tävlingskondition. Men så bra kondition som man kan sätta själv hemma måste man göra. Sen hur de ska vara glada, ja det gäller ju att ha dem hoppglada och det har ju också lite med träningen att göra. Att de gillar att hoppa. Gillar de att hoppa så är de ofta glada på tävling. Och så att man håller dem på den nivån där de vill vara, att man inte pressar dem för mycket och för ofta. Har man hoppat en jättestor, svår klass kanske man nästa gång ska hoppa en lite lättare så de får känna att de klarar av det och att man håller deras självförtroende på topp hela tiden. Då är de oftast också glada.”

Tusen tack Malin! Så- vi kan väl sammanfatta det som bra förberedelser och att sedan ha en bra plan. Och att använda hästar som gillar det de gör! Något som precis lika gärna kan appliceras på en dressyrhäst, lr hur!

Hästen har ett psykiskt behov av att äta länge

Hästen äter 14-18 timmar per dygn uppdelat på ca tio perioder under hela dygnet och utan längre uppehåll än tre till fyra timmar. Denna rytm följer även hästar på stall, om de har tillgång till foder. Den kortsiktiga mättnadsregleringen sker innan fodret nått magsäcken, troligen i munnen och/ eller i svalget, men exakt hur är inte känt. Även om vi fyller hästens näringsbehov på betydligt kortare tid med koncentrerat foder är den alltså fortfarande inställd på att äta större delen av dygnet. Att inte tillfredställa detta behov i tillräcklig utsträckning kan ställa till problem. Förutom de fysiska problem som kan uppstå kan hästen börja sysselsätta sig med mindre önskvärda aktiviteter såsom till exempel att istället äta på inredningen eller ”krubbita”. Den kan även uppvisa dåligt humör och allmän olust. Att använda halm som strömedel ger hästen något att pilla i mellan fordringarna. Men i många moderna stall står hästarna på spån, då kan det vara till hjälp att ge hästen lite halm i ett hörn eller i ett fodernät/ foderhäck. Många hästar äter också en onödigt hög andel kraftfoder som istället skulle kunna ersättas av mer hösilage med en för individen lämplig sammansättning.

Hästen har ett fysiskt behov av att äta lite, ofta.

Vi har väl alla hört att hästen har en liten matsäck och ska få foder, lite- och istället ofta. Hästar är betande djur, skapade för att under större delen av dygnet tugga i sig fiberrik föda i små mängder. Den moderna hästens matsmältning är fortfarande anpassad för detta. När man säger ”liten mage”, kan det vara svårt att inse detta när man tänker på hästens storlek. En tom magsäck hos en häst kan spännas ut till att rymma 13-23 liter. Dock har den en J- form som gör att den aldrig blir mer än två tredjedelar full. Med andra ord kan man säga att hästens mage innehåller ungefär 9-13 liter, alltså ungefär något mer än en halv vanlig vattenhink. När hästens magsäck väl är full, kommer mer mat för fort orsaka att mat som ännu ej är tillräckligt bearbetad av magsafter pressas vidare till tarmen vilket kan orsaka problem som kolik. Därför mår hästen fysiskt bättre av lite mat- ofta.

Hästen har ett behov av att dricka mycket, snabbt.

För bytesdjur är vattenhålet ett mycket farligt ställe där rovdjur kan smyga sig på det, därför gäller det att få i sig vatten snabbt. Hästen är fortfarande inställd på detta. Samtidigt är vatten hästens viktigaste fodermedel. Hästen gör dagligen vätskeförluster via träck, urin, avdunstning från hud och andningsvägar och hos den arbetande hästen även genom svett. Hos det digivande stoet kan vätskeförlusterna via mjölk uppgå till en daglig förlust motsvarande två till fyra procent av kroppsvikten. Redan mindre obalans kan skapa problem med t ex prestationsnedsättning, störningar i magtarmkanalen och kolik. Det är alltså mycket viktigt att anpassa systemet för vattentillförsel efter dessa förutsättningar. I en studie gjord vid SLU visade det sig att hästar som hade en vattenkopp med ett flöde på två till tre l/min inte tillgodosåg sitt vattenbehov och gick ned i vikt. När dessa hästar erbjöds vatten ur hink ökade deras vattenintag med 30-40 procent. Har man bara vattenkoppar bör man ha stora vattenkoppar med högt flöde och det ska vara lätt för hästen att få fram vattnet. I ett ökande antal moderna stall övergår man till att ha hinkar med separata påfyllningar i varje box för att ha full koll på hur mkt hästarna dricker. Ett bra system kan vara att ha en bra vattenkopp med en kompletterande hink i varje box. Det är oftast inte så krångligt att koppla en hinkpåfyllning på vattenkopparnas ledningssystem och de finns bra hinkupphängningar på marknaden. Då kan hästen dricka så som den föredrar och man har även mer koll på hur den dricker utan att det behövs stora insatser av skötare. Det är heller ingen risk att någon häst står utan vatten.

Hästar kan inte bara stå och sova.

Hästen sover totalt tre till fyra timmar per dygn. Sömnen är uppdelad i fem till sju perioder fördelade över hela dygnet men ofta något tätare under senare delen av natten. Varje period är sedan uppdelad i sömncykler som är ca 15 min. Dessa cykler består i genomsnitt av dåsighet, vanlig sömn(ca 6 min) och, om det är lugnt runt hästen, drömsömn(ca 4 min). För att kunna sova drömsömn måste hästen ligga med stöd för huvudet. Hästen har ett absolut behov av denna sömn och om den av någon anledning inte kan eller vågar lägga sig ned ramlar den tillslut och faller i drömsömn.

För hästar i arbete räcker inte saltstenen till.

När hästen svettas förlorar den vatten och elektrolyter. Elektrolyter håller vatten kvar i kroppen och behövs för att behålla hästens kroppsvikt och blodvolym.Kroppen har utvecklat ett känsligt system för att kontrollera att vatten- och elektrolytinnehållet hålls på en optimal nivå. Detta kallas för kroppens vätskebalansreglering. De elektrolyter som har störst betydelse för vätskebalansregleringen är natrium och klorid, som är vanligt koksalt, och kalium. Dessa finns i stora mängder i hästens svett vilket gör att svettningen utgör en utmaning för hästens vätskebalansreglering. Svårast blir det att återställa natriumförlusten eftersom gräs och havre är mycket natriumfattigt.

Många hästar erbjuds salt från saltsten men forskning på SLU visar att , speciellt högpresterande, hästar riskerar att inte få i sig tillräckligt med salt via saltsten, vilket resulterar i en minskad blodvolym. SLU rekommenderar därfor att dessa hästar också ges salt i fodret motsvarande deras aktuella dagsförlust av salt. För en trav eller galopphäst innebär det ett tillskott av upp till 100 g salt efter ett snabbjobb eller tävling och övriga hästar kan behöva ett tillskott av 8 g /100 kg kroppsvikt för varje 30 min hästen travar eller galopperar. Man har visat att snabbast återhämtning efter arbete får man om hästen själv dricker en saltlösning. Denna saltlösning bör innehålla max 9 g per liter vatten. Vissa hästar gillar inte att dricka detta. Då kan man prova att blanda lösningen med saft eller melass. Annars kan man blanda blöt betfor av lösningen. Det är alltid viktigt att hästen har tillgång till rent vatten. Hästen ska också ha tillgång till saltsten för säkerhets skull även om man ger ett tillskott i maten.
Vissa hästar börjar tugga i sig saltstenen som ren ovana. Det är inte bra för hästens hälsa och du kommer märka att det är ovanligt mycket urin i boxen varje dag och en saltsten kan i vissa fall ätas upp på en till två dagar. Då är det bättre att ta bort saltstenen och ge en underhållsgiva på 5 g per 100 kg kroppsvikt varje dag förutom övrigt tillskott vid arbete.

Att tänka på vid användning av läkemedel i tävlingsstall.

Att hamna i en dopingkontroll är något som de flesta tävlingshästar riskerar att göra. På t ex nationella hopptävlingar väljs hästar slumpmässigt ut för dopingkontroll under tävlingen. Banveterinären med assistenter bestämmer innan klassen börjar att t ex första hästen med fyra fel skall tas in för doping kontroll. Då blir man hämtad direkt till meetingets dopingprovsbox.
Även om de alldra flesta aldrig skulle dopa sin häst avsiktligt är det väldigt stor risk att hästar får i sig otillåtna preparat t ex vid medicinering av andra hästar i stallet. Det kan räcka att en medicinerad häst slickar på sitt boxgaller och boxgrannen gör samma sak för att den ska få i sig den otillåtna substansen och få utslag på ett dopingtest. Hinkar, misstag vid utfodring och inredning som inte rengjorts efter att medicinerad häst använt boxen är några riskfaktorer. Var alltid noga vid hantering av mediciner och vid medicinering. Ha alltid koll på vad olika liniment, tillskott, salvor, ja, allt Du använder till din häst, innehåller. Kan inte tillverkaren svara på om eller vad karensen är till tävling är det ide att inte använda preparatet innan tävling. Nedan finns en länk till STC:s karenslistor vilket är något som kan vara bra att ha tillgång till i alla tävlingstall. Men först- ett antal goda råd vid medicinering!

-Förvara mediciner på ett betryggande sätt (låst utrymme)
-Se till att hästens namn står på förpackningen
-Sätt upp information på boxdörren
-Skilj oral medicinering från utfodring
-Ge ej oral medicinering i boxen/ utfodringskrubban
-Ge medicin på särskild avsedd medicineringsplats
-Ställ inte in en obehandlad häst i en box där en behandlad häst står, eller nyligen stått
-Rengör noggrant behandlingsboxen efter avslutad behandling
-Om möjligt- ha en speciell konvalescenshage
-Dosera noggrant
-Ge direkt i munnen eller
-Ge i en speciell medicinhink
-Om medicinhink- rengör noggrant

Länk till STC:s karenstidslistor:
www.travsport.se/svetfraga